Ett rikt idéflöde genom samverkan
Kopplingen mellan attraktionskraft och internationalisering går hand i hand, menar Anna Lundgren:
”Som lärosäte och aktör i det svenska innovationssystemet kan vi bidra till både investeringar och export. För oss handlar det om att stärka konkurrenskraften för globalt verksamma företag, små som stora.”
Hon ser stor potential för Sverige som en framtida innovationsnation:
”Möjligheterna är närmast enorma. När det gäller bidrag till samhället vid sidan av utexaminerade studenter så har vi på svenska universitet och högskolor nog bara skrapat på ytan. Lärosätena kan i mycket större utsträckning göras till attraktiva forsknings-, kompetens- och teknologipartners till näringsliv och samhälle.”
Det krävs dock en del arbete och även Chalmers har en bit att gå här, konstaterar hon.
”En huvudutmaning är att styra och stötta lärosätena för att bli professionella samverkanspartners till globalt konkurrensutsatta företag. En annan utmaning är att det svenska innovationssystemet inte riktigt hänger ihop och att all potential inte nyttjas fullt ut”.
”Högskolor, institut, science parks och näringsliv måste och kan jobba närmare ihop!”, instämmer Fredrik Hörstedt och berättar vidare om Sveriges innovationsmiljöer som bärande för regionens idéflöde:
”De är betydande för vår tillgång till idéer som behövs för regionens fortsatta utveckling. Vi vill också förflytta våra egna idéer så att de drivs vidare i andra regioner med bättre förutsättningar. Därtill är innovationsmiljöerna, exempelvis Chalmers Ventures, en avlastning för våra forskare som får hjälp med nyttiggörandet av sina resultat. Då kan de ägna mer tid åt forskningen som de brinner för!”.
En åtgärd han pekar på är stärkta incitament för nyttiggörande där forskarna bör belönas om deras resultat kommer till nytta. Därtill menar han att statens styrning av lärosätenas nyttiggörande måste bli skarpare.
”Idag är det otydligt vem som har ansvaret för nyttiggörandet, universitetet eller den enskilda forskaren. Eftersom lärosätena varken mäts på eller får särskilda resurser för nyttiggörande så hamnar det mellan stolarna. Hade ansvaret legat tydligt på lärosätena hade det funnits en starkare drivkraft att knyta innovationsstödsystemet till sig med bättre koppling till kunskaper och resultat samt starkare svensk attraktionskraft som följd.”
Förhoppningar om ett enat innovationssystem
Avslutningsvis ser Fredrik Hörstedt och Anna Lundgren Sveriges Innovationsriksdag 2016 som ett gott tillfälle för just fördjupat idéarbete och närmare samverkan:
”Vi ser dels fram emot att lyfta debatten kring ökade samhällstillvända lärosäten, för här behöver vi lära oss mera. Dels att bidra till att knyta samman aktörerna i det svenska innovationssystemet som i huvudsak har vuxit fram organiskt ett steg i taget.”
Om Sveriges Innovationsriksdag
Sveriges Innovationsriksdag är den största nationella årskonferens som samlar kärnan av Sveriges innovationssystem. Här deltar ledande politiker, beslutsfattare, företrädare för innovationsmiljöer, lärosäten och institut, näringslivsföreträdare och andra opinionsbildare. Ta chansen att påverka, utmana och stärka svensk innovationsbaserad näringslivsutveckling. Sveriges Innovationsriksdag leds av Swedish Incubators & Science Parks – För Sveriges Innovationsmiljöer.
2016 års Innovationsriksdag äger rum i Åre den 5-6 april och går under tema Attraktionskraft & Internationalisering. Konferensen är den sjätte i rad.
Läs mer och anmäl dig på www.sverigesinnovationsriksdag.se
